En nunnas möte med judendomen

Idag har Svenska Dagbladet en intressant artikel om syster Sofie, nunna vid Rögle kloster och författare till boken "Om jag glömmer dig, Jerusalem", som kom förra året och beskriver syster Sofies ettåriga vistelse i Jerusalem, där hon bland annat upptäckte nya aspekter av såväl sin egen religion kristendomen, som syskonreligionen judendomen. I höstas gästade syster Sofie Samarbetsrådet för Judar och Kristna här i Lund, och höll ett välbesökt och uppskattat föredrag. Artikeln hittar ni här, och boken här.

Vem är rädd för Hurva-synagogan?

För knappt två veckor sedan återinvigdes Hurva-synagogan i Jerusalem, vars återuppbyggande har varit kontroversiellt, och invigningsdagen kantades av oroligheter runt om i staden. Hamas hade utlyst en ”Vredens dag”, då återuppbyggandet av Hurva-synagogan från palestinsk håll ses som ett israeliskt led i att återta och bebygga gamla stan i Jerusalem med judiska byggnader. Det har till och med ryktats om att återuppbyggandet skall vara ett tecken på messianska ambitioner, att man så att säga börjar med Hurva för att sedan raskt gå vidare till att försöka återuppbygga Templet. Israeliska politiska och religiösa företrädare förnekar att återuppbyggandet av Hurva-synagogan skall ses som en symbol för  eller betyda någonting mer än just att man återuppbygger en historisk byggnad som förstördes för cirka 60 år sedan. Den askenasiske överrabbinen i Israel, Yona Metzger, avfärdar ryktena som illasinnat struntprat, och ger uttryck för något som jag hoppas är humor, då han säger: ”Vi har ingen avsikt att återuppbygga Templet, inte den här veckan…” Och i ärlighetens namn, så tror jag inte att den nya Hurva-synagogan gör någon messiansk skillnad nästa vecka heller – Hurva, som betyder ”ruin”, har nämligen raserats och återuppbyggts en antal gånger genom historien.

Läs mer:

”Vredens dag” i Jerusalem när synagoga återinvigdes
"Day of rage": Riots in Jerusalem
Chief Rabbi: Talk about new temple a lie
J'lem: Hurva Synagogue inaugurated


Litteraturpris till två unga forskare

För ett par månader sedan offentliggjordes Sami Rohrs pris för judisk litteratur, som i år skulle belöna den mest lovande faktaboken. Vartannat år belönar man faktaböcker, vartannat den främst skönlitteraturen. I år fattade juryn ett ovanligt beslut, nämligen att slå ihop prissumman för första pris (100,000 dollar) med den för andra pris (25,000), och belöna två författare med delat första pris om vardera dryga 60,000 dollar. De två författare som juryn inte kunde välja mellan är Kenneth B. Moss, och en av de i mitt tycke absolut främsta och mest intressanta moderna judaistikforskarna, Sarah Abrevaya Stein. Moss belönades för sin bok Jewish Renaissance in the Russian Revolution, och Stein för boken Plumes: Ostrich Feathers, Jews, and a Lost World of Global Commerce. Rabbi Joseph Telushkin, som deltog i den rådvilla juryn, säger att det är första och sista gången man tänker låta två författare dela på pengarna och äran. Själva priset delas ut nu i slutet av mars, vid en ceremoni i Jerusalem.

Koshervin får toppbetyg

Vingiganten Robert Parker har fastnat för det amerikanska koshervinet Covenant, ett vin som framhävs främst för sina smakegenskaper, och i andra hand för att det råkar vara kosher. Detta är ovanligt i koshersammanhang, där vin som i annat fall knappast ens hade fått hamna på flaska, säljs och dricks just för att det är kosher. Vinmakaren bakom Covenant, Jeff Morgan, har skapat ett exklusivt vin som produceras i liten volym, och finns med på vinlistan hos flera välkända restauranter i USA. Värt att notera är att vinet främst serveras på restauranter som inte är kosher, eftersom att vinet i sig inte är mevushal, och därför ratas av utskänkningsställen som håller strikt kosher. Vin som inte är mevushal anses bli icke-kosher om det hanteras av en icke-jude, varför vi kan anta att mycket av Jeff Morgans vin faktiskt inte, strikt sett, är kosher när det väl serveras. Så Covenants kosherstatus är nog lite en tolkningsfråga, något som dock inte verkar bekymra vinmakaren själv, som inte är shomer shabbat och således inte kan delta i alla led i produktionen av hans eget vin. Dock menar Morgan att han genom sitt arbete med Covenant, har tagit ett steg närmare sina egna judiska rötter. Vinexperterna verkar i alla fall jubla, och Covenant är på väg att utöka sitt sortiment.


Lite kort om mevushal: under tillverkningen av ett koshervin som får benämnas mevushal, så kokas antingen druvsaften, eller upphettas hastigt (dock utan att den når kokpunkten), vilket gör att vinets kosherstatus inte påverkas av hur det hanteras. Något som däremot påverkas är smaken, vilket har bidragit till koshervinernas dåliga smakrykte. Med moderna metoder så kan man undvika många av de smakförändringar som kommer i och med upphettningen, vilket har gjort många kosherviner bättre. Dock verkar fortfarande en del kunskap och/eller engagemang saknas. På så vis är Jeff Morgan något av en udda fågel, eftersom han har prioriterat att göra ett verkligt högkvalitativt vin. Som sagt är dock Covenant-vinerna inte mevushal, men det blir spännande att se vad som händer när företaget expanderar.

Läs mer: Maker of Kosher Wine Takes His Covenant Seriously

Covenants hemsida finner ni här


RSS 2.0